Första gången jag såg dig gjorde ont, hur kan människan vara så grym??? Du var full i ärr, dålig päls och trasiga tänder men din svans viftade och du visade tillit. Jag kommer ihåg jag tänkte; hur ska detta gå??? Hade du varit född som en annan ras hade livet inte varit lika hårt mot dig. Du hade varit hos flera olika tonårskillar som status hund och varje gång svek dom dig. När ditt öde hamnade som kamphund och du ej ville slåss var du inte värd någonting längre. Men en snäll kille räddade ditt liv och tog dig till oss och du fick den bästa matte som fanns. Nästan 3 år med min underbara svägerska fick du. Hon behandlade dig som du förtjänade äntligen fick du vara Tyson aldrig mer Arrkan!
Saknar dig så mycket vännen, men nu slipper du allt ont denna värld gjort mot dig!
Tänkte en dag; Undra hur en människa som behandlar sina djur så illa, hur behandlar dom sina närmaste???
Senare såg jag vad Ghandi en gång skrivit; Du vet hur en människa behandlar sina med människor om du kollar på deras djur...